torsdag 12 december 2013

Hur ska primärvården ersättas?

Litteraturlistan senast uppdaterad 22.11.2015.

SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) fick på fullmäktigemötet i maj 2013 i uppdrag att ta fram ett förslag till policydokument beträffande målrelaterade ersättningar. Den första versionen Ersättningssystem som främjar god vårdkvalitet i primärvården presenterades vid fullmäktigemötet i maj 2014. En ny version presenterades i Almedalen i juli 2014. 

Alltsedan Maciej Zarembas artikelserie Den olönsamma patienten i Dagens Nyheter har diskussionerna gått höga. Läkaruppropet fick tusentals underskrifter på några dagar och är nu uppe i över 9000, de flesta läkare. New Public Management har varit ämnet för två mycket välbesökta tisdagssammankomster på Svenska Läkaresällskapet och två symposier på Riksstämman. Det är uppenbart att läkarkåren anser att nu får det vara nog.

Allmänläkarkåren diskuterar nu ämnet i SFAMs diskussionsbyte Ordbyte. Tidskriften AllmänMedicin nr 3/2013 hade som tema Register och kvalitet med ett helt knippe intressanta artiklar, med fortsättning i 4/2013.

SFAM:s styrelse har som ambition att lämna ett förslag till ersättningssystem. Man har därför sänt ut en skrivelse till råd och lokalföreningar för synpunkter. I januari 2014 kommer styrelse och råd att diskutera ämnet. På Ordbyte har föreslagits att man ska damma av PROTOS, det förslag till nationellt system som arbetades fram i mitten på 2000-talet. Det stöddes av Folkpartiet men försvann i tysthet när Alliansen vann valet 2006.

Själv har jag råkat på en del skrifter där man belyser problemet på kloka sätt. För att fler ska hitta fram till dem lägger jag ut länkar här liksom länkar till material om PROTOS.

Vad jag själv tycker beskrev jag i Chefredaktörens rader i AllmänMedicin 3/2013.

LITTERATUR, SEMINARIER
Låga trösklar främjar en jämlik primärvård  Dagens Samhälle 19.11.2015
En värdefull vård - en hälso- och sjukvård med människan i centrum. Sammanfattning. Svenska Läkaresällskapet 26.6.2015
En värdefull vård. Huvuddokumentet. Svenska Läkaresällskapet 26.6.2015
Målrelaterad ersättning gav ingen effekt på mortalitet  Läkartidningen 28.5.2015
Primärvården i Kalmar: Lyckad kampanj för fortbildning i vårdvalet  Läkartidningen 22/2015
Samband mellan kostnader, ACG-vikt ochandra faktorer som används videkonomisk ersättning till vårdcentraler. Data från Östergötland år 2013 Primärvårdens FoU enhet, Futurum, Jönköping 2015
Värde i välfärden - ersättningssystem som främjar kvalitet och effektivitet i primärvården  Svenskt näringsliv 2.12.2014
Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården - frivilligt att delta men svårt att tacka nej  Riksrevisionen 1.10.2014
Ekonomi på tvären  Leading Health Care 2014
Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer  Peter Lindgren, SNS 2014
Distriktsläkarföreningens åsikter  Dagens Medicin 14.3.2014
Dagen det visade sig att luften gått ur ballongen  Sjukhusläkaren 17.2.2014
Hur får vi en bättre sjukvård?  Leading Health Care och IFL, Handelshögskolan 1.2.2014
Issues in health care IT. Lecture notes  Martin Wehlou 16.12.2013
Om alternativa styrsystem i dagens sjukvård  Soki Choi m.fl., SLS tisdagssammankomst 15.10.2013
Förbättringsfrukost  Forum för Health policy 8.10.2013
Statens satsningar på nationella kvalitetsregister - leder de i rätt riktning?  Riksrevisionsverket 2013:20
Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning  Vårdanalys 2013:8
Sex röster om uppföljning och utvärdering  SKL 2013
Variationer i hälso- och sjukvården och Öppna jämförelser ur ett nationellt policyperspektiv - vad bör göras?  Fredrik Westander, workshop 5.3.2013, Forum för Health Policy
Vem har vårdvalet gynnat?  Vårdanalys 2013:1
Satsningen på nationella kvalitetsregister Tidiga iakttagelser av läget i satsningen 2013 Vårdanalys PM 2013:1
Hur ska primärvårdens kvalitet mätas - och av vem?  Ingrid Eckerman 2012
Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda  Borgquist m.fl, Läkartidningen 37/2010
Den ekonomiska modellen framtagen för Q-projekten  Ulf Persson IHE
Vårdval i primärvården - hur bör det utformas?  Sveriges Läkarförbund 2009


SFAM
Styrelsemöte 22-23.10.2013  Referat med länkar till policyprogram mm
SFAM-Q:s förslag till SFAM:s policy för mätningar och målrelaterade ersättningar  30.5.2013
Uppföljning av primärvård i vårdvalssystem  SFAM:s rekommendationer avseende mätetal 2010
SFAM-Q  Kvalitets- och patientsäkerhetsrådet
AllmänMedicin 3/2013  Tema: Register och kvalitet
AllmänMedicin 4/2013


PROTOS
www.protos.se
Protos hela
Protos kortversion
AllmänMedicin 3/2005 s 39-41
Distriktsläkarföreningen 2005
Bengt Dahlin

Debatt
Göran Sjönell, Mikael Stolt Läkartidningen 11/2008 Om vårdvalsmodellen i SLL, numera livligt avskydd. Glöm inte läsa kommentarerna!
Dagens Medicin
SvD 15.7.2005
Moderat sjukvårdspolitik  2004
Bengt Järhult Läkartidningen 10/2003
Staffan Skobe  Läkartidningen 9/2003
Privatläkarna  Läkartidningen 8/2003
Sven Engström m.fl.  Läkartidningen 6/2003

http://intressant.se/intressant

onsdag 27 februari 2013

I stället för Zarembas verklighet?

Maciej Zaremba har i en serie artiklar i DN om sjukvården gjort en utmärkt analys av problemet som uppstår när man med ekonomiska incitament och köp- säljsystem försöker styra sjukvården.

De flesta, inklusive jag själv, är överens om att konsekvenserna många gånger är orimliga.

Prissatt sjukvård dragen till sin spets blir ännu mer absurd vilket illustreras av denna artikel i Time där sjukhusräkningen är på 344 rader fördelat över åtta sidor med varenda given värktablett specificerad i dollar och cent.

Jag skulle, även om analysen i DN är bra, ännu hellre ha sett ett förslag på hur sjukvården i stället ska styras.

Jag har varit legitimerad läkare sedan 2002 och specialist i allmänmedicin sedan 2008 och jag minns tydligt hur det var innan vårdvals- och hälsovalsreformerna.

På de flesta ställen jag tjänstgjorde, såväl kliniker som vårdcentraler, under min AT och ST så tyckte man att just den egna arbetsplatsen var absolut mest belastad av alla. Det spelade ingen roll om man hade fyra eller sexton patienter inbokade per dag.

Patienter skickades mellan kliniker och på några vårdcentraler så satte man lapp på luckan redan vid tiotiden på förmiddagen med motiveringen att tiderna var slut. Om patienterna sökte sig någon annanstans spelade ingen roll. Vårdcentralen fick sina pengar ändå. Mycket tid gick åt just till att fundera på hur man skulle kunna minska trycket av patienter.

Med den nya reformen blev det plötsligt över en natt helt andra tongångar. "Hur ska vi få fler att lista sig här?", "Kan vi bättra på vår tillgänglighet?" och "Hur undviker vi att folk går till jourcentralen eller privata vårdcentraler?" blev plötsligt aktuella frågor på arbetsplatsträffar och läkarmöten.

Trots läkaretik, humanism och professionalism så är jag övertygad om att det behövs också andra incitament för att vi ska jobba effektivt och med hög kvalitet. Det är ju trots allt gemensamma medel som finansierar sjukvården och det är mänskligt att effektiviteten minskar i takt med kraven.

Problemet tycker jag istället är detaljstyrningen som ofelbart skapar problem i en så komplex verksamhet. Våga låta oss som arbetar inom sjukvården bestämma detaljerna och ge ersättning istället enligt mycket enklare och mer transparenta modeller. Antal listade viktade efter Care Need Index (CNI) t.ex. Då kommer det att löna sig att göra ett bra jobb men exakt hur det görs kommer att variera och skapa dynamik och arbetsglädje. Och som bonus; energin som blir över när vi inte jagar diagnoskoder kan vi lägga på sjukvård!