torsdag 30 december 2010

Räknefel med konsekvenser


Idag skriver jag och Per Nordlund (ordf. distriktsläkarföreningen sydvästra skåne) på Sydsvenskans debattsida om hur systemfel urholkar hälsovalet.

I Malmö får vi i primärvården ständigt höra att vi är dåliga på att möta våra patienters behov. Den så kallade täckningsgraden (andel av patienternas öppenvårdsbesök som sker på den egna enheten) är lägst här i hela Skåne.

En anledning är, som vi skriver i debattartikeln, att utbudet av privata aktörer som står utanför hälsovalet är oproportionerligt stort här.

En annan och mer skrämmande anledning är rena räknefel. Det visar sig nämligen nu att många tusen besök hos sjukgymnaster och i mödravård har klassificerats fel och påverkat täckningsgraden i negativ riktning för vårdcentraler i Malmö med flera procent.

Flera procent kanske kan låta lite. Konsekvenserna blir dock flera miljoner kronor.

Personal på vårdcentralerna i Malmö får höra att de gör ett dåligt jobb och att ekonomin är i obalans. Enheter riskerar att läggas ner och många flyr primärvården.

Exakta procentsiffror ser trovärdiga ut. Men när bakgrunden till siffrorna inte är riktig spelar det ingen roll hur många decimaler man presenterar. Det är lika fel ändå.

För ett par veckor sedan publicerades en artikel i Sydsvenskan med en lista på hur dålig täckningsgraden är för Malmös vårdcentraler som därmed ännu en gång offentligt hängdes ut. Nedläggningar står för dörren var det uppmuntrande julbudskapet till primärvårdens redan hårt pressade personal. Bakgrunden till artikeln har alltså nu visat sig vara fel, men skadan är gjord.

Att det är demoraliserande och pinsamt är väl en sak. Men man riskerar också trovärdigheten för hela hälsovalsprojektet och visionen "Sveriges bästa primärvård" känns långt borta.

Det är naturligt att en stor reform har en lång startsträcka och att det blir fel i början. Problemet är bara att man kör projektet i skarpt läge från början, litar blint på siffrorna och låter medarbetare och patienter ta smällen.

Bild: Bunnyhero

onsdag 29 december 2010

Marshmallows, doktorns ansvar!


Utvecklingen i USA är intressant att följa eftersom pendeln hos oss nästan alltid svänger åt samma håll men med viss fördröjning.

Nu pågår diskussionen om staten har rätt att ha synpunkter på hur befolkningen äter (DN).

Sarah Palin bjuder skolbarnen på kakor i protest mot myndigheternas inblandning. Föräldrar vet vad barnen behöver menar hon i ett land av barnfetma.

I Sverige finns större konflikträdsla. Politiker och tjänstemän påverkar därför hellre befolkningen genom ombud. Huvudombud i levnadsvanefrågan har vi distriktsläkare blivit med socialstyrelsens nya rekommendationer om att vi ska prioritera att diskutera kost och motion med våra patienter och hur vi bör gå tillväga.

Förebyggande hälsoarbete är oerhört viktigt och har alltid varit en hörnsten i primärvården. Så bör det förbli.

Men jag tror faktiskt att vi i det här fallet har något att lära av de som nu styr det stora landet i väster. De effektivaste åtgärderna är nämligen de strukturella, på samhällsnivå.

Problemet för makthavarna är bara att det som krävs är impopulärt vilket nu märks tydligt i USA.

Hellre då lägga över ansvaret på en redan överbelastad primärvård. Ren sjukvård trängs numera med själavård, friskvård, myndighetsutövning, och allmän livscoachning på mottagningsschemat.

Det är viktigt att möta våra patienters skilda behov. Men man bör komma ihåg att samtidigt som vi sitter och diskuterar kostvanor med föräldrar till överviktiga barn (som skjutsas till skolan, äter glass fem dagar i veckan, ägnar fritiden åt bildskärmar och har en timmes skolgymnastik) så ligger en gammal människa hemma med undermåligt behandlade sjukdomar p.g.a. bristande tillgänglighet.

Bild: Dvortygirl