En av ödesfrågorna för svensk allmänmedicin lever vidare. Ska fanan hållas högt tillsammans med ambitionsnivån eller ska vi kapitulera och rätta in oss i ledet?
Det handlar om att EU-kommissionen vill tvinga Sverige att godkänna inflyttade EU-läkare som specialister i allmänmedicin trots att de har en betydligt kortare utbildning och har haft mindre kvalificerade arbetsuppgifter.
Konsekvenserna är svåra att förutsäga men en devalvering av allmänläkarbegreppet är sannolik liksom en ännu större sjukhusfokusering och mindre kostnadseffektiv vård.
Jag återkommer också ständigt till det faktum att vi allmänmedicinare är de enda i modern svensk sjukvård som är äkta generalister. Vi har en överblick och en bred kunskap som gör oss oerhört effektiva i att diagnostisera rätt, minimera onödig utredning och vara patientens trygga punkt. Våra kolleger i sjukhusvärlden blir allt mer subspecialiserade och är experter på smala specifika områden men saknar helhetsbild.
Det är därför med stolthet jag kan konstatera att Sverige, inte utan effektivt upplysningsarbete av SFAM och DLF, är beredda att driva frågan ända till EU-domstolen. (Läs mer här).
Vi får verkligen hoppas att det håller hela vägen och att man i de andra EU-länderna i stället inspireras av svensk allmänmedicin.
Bild: Todd Berman
Inlägg
4 kommentarer:
Det är inte sant att utländska läkare haft mindre kvalificerade uppgifter, åtminstone inte som generalisering. Själv har jag jobbat som allmänläkare i Belgien i 12 år, så lite vet jag nog. Där gjorde jag själv enklare radiologi, gips, mindre ingrepp. Våra jourtjänster var snarast att jämföra med vad man på en svensk akutmottagning ser, men som hembesök. Många riktiga akutfall som man behandlade på plats, ensam eller med assistens från utryckningsteam. I Sverige har jag aldrig varit med om sånt och det är riktigt tråkigt. Svenska allmänläkare lever en ganska skyddad 8-17 tillvaro.
Jag har Belgisk specialitet i allmänmedicin, har även gjort ST i allmän och vaskulär kirurgi, men inte fått specialistbevis i det, huvudsakligen pga att jag är svensk. (Lång historia.)
I Sverige fick jag "allmänpraktiserande läkare (EU läkare)" och beskedet att jag kan göra 5 år underbetald ST för att bli, um... "allmänläkare"...? Yeah, right.
Under tiden jobbar jag till och från som, you guessed it, allmänläkare. Samma lön som du. Ibland får jag höra att någon som kollat upp mig via Socialstyrelsen fått höra att jag "inte är en riktig allmänläkare", varpå min reaktion är: kalla mig vad du vill, men om du betalar mig mindre än en "riktig" svensk allmänläkare går jag någon annanstans. Jag har aldrig behövt gå någon annanstans. Sen får jag en namnskylt som det står "Husläkare" på, trots att jag inte reparerar fasader.
Saken är ju den att vad som borde räknas är inte hur många år du jobbat till underpris. Vad som borde räknas är vad du kan. Systemet bör bli flexiblare, helt enkelt. Men att hävda att svenska allmänläkare är bättre än andra utan urskillning är inte produktivt. Jag har träffat tillräckligt med läkare från fjärran länder i praktiken, som så gott som alla kunde någon viss del av läkeriet betydligt bättre än både jag och gedigna svenska allmänläkare, medan dom kunde andra saker sämre. I synnerhet är ofta läkare från öststater och mellaneuropa teoretiskt betydligt bättre underbyggda än svenska, medan svenska har bättre handlag i det praktiska. Så om du tror att svenska allmänläkare är bättre på alla fronter, så har du fel.
Ja, problemet bör lösas, men jag tror inte lösningen är att utgå ifrån att svenska allmänläkare är världsbäst och att alla andra borde bli likadana. Lösningen blir nog en kompromiss som är lite mer sofistikerad än "håll dom borta".
Som tur är spelar det inte mycket roll för anställningen vad man kallas. Så länge det inte gäller en fast tjänst åtminstone, går man mest på referenser och prestationer, inte på om du är utbildad i Sverige eller Belgien (som i mitt fall).
ST i allmänmedicin kan inte reduceras till "att arbeta till underpris". Det är en högst kvalificerad vidareutbildning på de flesta håll. Även jag har arbetat utomlands och med allmänläkare från andra länder. Jag har också gjort SFAM:s specialistexamen med tillhörande kunskapsprov.
De vårdcentraler jag tjänstgjort vid har en betydligt högre ambitionsnivå än det du beskriver.
Den stora skillnaden är att vi i den svenska primärvården håller i patienterna och utredningarna mycket längre. Vi sköter också betydligt fler olika sjukdomstillstånd i våra patientgrupper. Men det är förstås delvis upp till den enskilde doktorn. Även här kan man ju trycka på remissknappen väldigt tidigt om man vill men det är varken bra, kostnadseffektivt eller patientsäkert.
Jag vill dock inte hävda att svenska allmänläkare automatiskt är bättre. Men vi har en mer omfattande utbildning och våra ansvarsområden ser annorlunda ut.
Då blir det märkligt att vi plötsligt ska jämställas kompetens- och lönemässigt med kolleger från andra länder med annan utbildning. Jag förstår att detta är en personligt laddad fråga för dig och du kan säkert göra ett bra jobb även utan specialistkompetens. Men att du kan ställa dina lönekrav som du gör beror ju på att det är så stor brist på specialistkompetenta läkare inom allmänmedicin.
Det är samma anledning till att så många lärare får jobb trots att de är obehöriga.
Läkare från andra länder får mer än gärna komma hit och jobba inom primärvården men det jag vänder mig emot är att automatiskt likställa dem med våra specialister.
Det kan säkert vara sant att kolleger från vissa länder är teoretiskt mycket kunniga. En del längtar ju tillbaka till den gamla "hårda" läkarutbildningen i Sverige med mycket utantillkunskap. Jag tror dock inte att det är ditåt vi ska sträva. Medicinen och samhället förändras och att som allmänläkare behärska alla skallens gropar är inte rimligt. Snarare behöver vi bli duktigare på att lära oss att det INTE är så enkelt, så svart och vitt, inom medicinen. När ska man sluta utreda, behandla? När ska man avstå livslång profylax? Hur hjälper vi just den här individen på bästa sätt, inte att rabbla Harrison.
"Jag förstår att detta är en personligt laddad fråga för dig och du kan säkert göra ett bra jobb även utan specialistkompetens. Men att du kan ställa dina lönekrav som du gör beror ju på att det är så stor brist på specialistkompetenta läkare inom allmänmedicin.
Det är samma anledning till att så många lärare får jobb trots att de är obehöriga."
Jag visste att det var en dålig idé att överhuvud taget reagera på ditt inlägg. När du nu säger att jag inte har specialistkompetens men att jag ändå får jobb trots att jag är obehörig eftersom det är en sån stor brist på riktiga läkare som du, så inser jag att en dialog är dödfödd.
Live and learn.
Det var tydligen väldigt känsligt det här. Om du anser en dialog vara dödfödd får förstås stå för dig.
Du läser uppenbarligen inte det jag skrivit särskilt noggrant. Jag påstår inte att den ena eller andra är riktig läkare. Jag skriver tvärtom att du säkert gör ett bra jobb.
Däremot är du väldigt raljerande kring att någon efter att ha kollat upp dig skulle kunna få för sig att erbjuda dig lägre lön för att du inte har svensk specialiskompetens. Att du stolt konstaterar att du hittills aldrig behövt gå någon annanstans eller behövt bry dig om att skaffa svensk specialistkompetens tror jag vad du än säger är ett resultat av allmänläkarbristen.
Skicka en kommentar