lördagen den 8:e februari 2014

Manipulerbart ersättningssystem

Jag är i grunden ganska nöjd med hur ersättningssystemet ser ut hos oss i Skåne (framförallt jämfört med hur det ser ut på andra håll i landet) MEN att det går att manipulera är tydligt, inte minst av dagens nyhet i Sydsvenskan om att fyra vårdcentraler varnas för misstänkt fusk.
På vår enhet fortsatte vi att sätta diagnoser som tidigare men vår befolkning blev bara friskare för varje vecka trots att de var sig lika i övrigt. ACG-ersättningen är nämligen ett nollsummespel där den totala viktningen alltid är 1,0. Det innebär att när andra började sätta tyngre och fler diagnoser blev vår befolkning automatiskt "friskare". Förespråkarna kan då hävda att det är bra att vi blir noggranna med diagnoser. Tyvärr blir det enligt min erfarenhet för stort fokus på diagnossättning. Att våra (och de flesta andras) telefonsköterskor sätter ÖLI-diagnoser numera är bara ett exempel på icke-konstruktiva tillagda arbetsuppgifter. Glidningen mot depressions- och ångestdiagnoser är ett annat problem. Det är ju många gånger en bedömningsfråga (vad är sjuklig ångest och vad är adekvat oro i den livssituation man befinner sig). I framtiden kommer man nog behöva vara försiktig när man tolkar siffrorna för psykiatrisk sjuklighet i Skåne för dessa år. Men om man som enhet inte anpassar sig så blir ekonomin påtagligt sämre trots samma uppdrag och det snabbt, det fick vi erfara.

torsdagen den 12:e december 2013

Hur ska primärvården ersättas?

Senast uppdaterad 15.3.2014

SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) fick på fullmäktigemötet i maj 2013 i uppdrag att ta fram ett förslag till policydokument beträffande målrelaterade ersättningar.

Alltsedan Maciej Zarembas artikelserie Den olönsamma patienten i Dagens Nyheter har diskussionerna gått höga. Läkaruppropet fick tusentals underskrifter på några dagar och är nu uppe i över 9000, de flesta läkare. New Public Management har varit ämnet för två mycket välbesökta tisdagssammankomster på Svenska Läkaresällskapet och två symposier på Riksstämman. Det är uppenbart att läkarkåren anser att nu får det vara nog.

Allmänläkarkåren diskuterar nu ämnet i SFAMs diskussionsbyte Ordbyte. Tidskriften AllmänMedicin nr 3/2013 hade som tema Register och kvalitet med ett helt knippe intressanta artiklar, med fortsättning i 4/2013.

SFAM:s styrelse har som ambition att lämna ett förslag till ersättningssystem. Man har därför sänt ut en skrivelse till råd och lokalföreningar för synpunkter. I januari kommer styrelse och råd att diskutera ämnet. På Ordbyte har föreslagits att man ska damma av PROTOS, det förslag till nationellt system som arbetades fram i mitten på 2000-talet. Det stöddes av Folkpartiet men försvann i tysthet när Alliansen vann valet 2006.

Själv har jag råkat på en del skrifter där man belyser problemet på kloka sätt. För att fler ska hitta fram till dem lägger jag ut länkar här liksom länkar till material om PROTOS.

Vad jag själv tycker beskrev jag i Chefredaktörens rader i AllmänMedicin 3/2013.


LITTERATUR, SEMINARIER
Distriktsläkarföreningens åsikter  Dagens Medicin 14.3.2014
Dagen det visade sig att luften gått ur ballongen  Sjukhusläkaren 17.2.2014
Hur får vi en bättre sjukvård?  Leading Health Care och IFL, Handelshögskolan 1.2.2014
Issues in health care IT. Lecture notes  Martin Wehlou 16.12.2013
Om alternativa styrsystem i dagens sjukvård  Soki Choi m.fl., SLS tisdagssammankomst 15.10.2013
Förbättringsfrukost  Forum för Health policy 8.10.2013
Statens satsningar på nationella kvalitetsregister - leder de i rätt riktning?  Riksrevisionsverket 2013:20
Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning  Vårdanalys 2013:8
Sex röster om uppföljning och utvärdering  SKL 2013
Variationer i hälso- och sjukvården och Öppna jämförelser ur ett nationellt policyperspektiv - vad bör göras?  Fredrik Westander, workshop 5.3.2013, Forum för Health Policy
Vem har vårdvalet gynnat?  Vårdanalys 2013:1
Satsningen på nationella kvalitetsregister Tidiga iakttagelser av läget i satsningen 2013 Vårdanalys PM 2013:1
Hur ska primärvårdens kvalitet mätas - och av vem?  Ingrid Eckerman 2012
Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda  Borgquist m.fl, Läkartidningen 37/2010
Den ekonomiska modellen framtagen för Q-projekten  Ulf Persson IHE
Vårdval i primärvården - hur bör det utformas?  Sveriges Läkarförbund 2009


SFAM
Styrelsemöte 22-23.10.2013  Referat med länkar till policyprogram mm
SFAM-Q:s förslag till SFAM:s policy för mätningar och målrelaterade ersättningar  30.5.2013
Uppföljning av primärvård i vårdvalssystem  SFAM:s rekommendationer avseende mätetal 2010
SFAM-Q  Kvalitets- och patientsäkerhetsrådet
AllmänMedicin 3/2013  Tema: Register och kvalitet
AllmänMedicin 4/2013


PROTOS
www.protos.se
Protos hela
Protos kortversion
AllmänMedicin 3/2005 s 39-41
Distriktsläkarföreningen 2005
Bengt Dahlin

Debatt
Göran Sjönell, Mikael Stolt Läkartidningen 11/2008 Om vårdvalsmodellen i SLL, numera livligt avskydd. Glöm inte läsa kommentarerna!
Dagens Medicin
SvD 15.7.2005
Moderat sjukvårdspolitik  2004
Bengt Järhult Läkartidningen 10/2003
Staffan Skobe  Läkartidningen 9/2003
Privatläkarna  Läkartidningen 8/2003
Sven Engström m.fl.  Läkartidningen 6/2003

http://intressant.se/intressant

onsdagen den 27:e februari 2013

I stället för Zarembas verklighet?

Maciej Zaremba har i en serie artiklar i DN om sjukvården gjort en utmärkt analys av problemet som uppstår när man med ekonomiska incitament och köp- säljsystem försöker styra sjukvården.

De flesta, inklusive jag själv, är överens om att konsekvenserna många gånger är orimliga.

Prissatt sjukvård dragen till sin spets blir ännu mer absurd vilket illustreras av denna artikel i Time där sjukhusräkningen är på 344 rader fördelat över åtta sidor med varenda given värktablett specificerad i dollar och cent.

Jag skulle, även om analysen i DN är bra, ännu hellre ha sett ett förslag på hur sjukvården i stället ska styras.

Jag har varit legitimerad läkare sedan 2002 och specialist i allmänmedicin sedan 2008 och jag minns tydligt hur det var innan vårdvals- och hälsovalsreformerna.

På de flesta ställen jag tjänstgjorde, såväl kliniker som vårdcentraler, under min AT och ST så tyckte man att just den egna arbetsplatsen var absolut mest belastad av alla. Det spelade ingen roll om man hade fyra eller sexton patienter inbokade per dag.

Patienter skickades mellan kliniker och på några vårdcentraler så satte man lapp på luckan redan vid tiotiden på förmiddagen med motiveringen att tiderna var slut. Om patienterna sökte sig någon annanstans spelade ingen roll. Vårdcentralen fick sina pengar ändå. Mycket tid gick åt just till att fundera på hur man skulle kunna minska trycket av patienter.

Med den nya reformen blev det plötsligt över en natt helt andra tongångar. "Hur ska vi få fler att lista sig här?", "Kan vi bättra på vår tillgänglighet?" och "Hur undviker vi att folk går till jourcentralen eller privata vårdcentraler?" blev plötsligt aktuella frågor på arbetsplatsträffar och läkarmöten.

Trots läkaretik, humanism och professionalism så är jag övertygad om att det behövs också andra incitament för att vi ska jobba effektivt och med hög kvalitet. Det är ju trots allt gemensamma medel som finansierar sjukvården och det är mänskligt att effektiviteten minskar i takt med kraven.

Problemet tycker jag istället är detaljstyrningen som ofelbart skapar problem i en så komplex verksamhet. Våga låta oss som arbetar inom sjukvården bestämma detaljerna och ge ersättning istället enligt mycket enklare och mer transparenta modeller. Antal listade viktade efter Care Need Index (CNI) t.ex. Då kommer det att löna sig att göra ett bra jobb men exakt hur det görs kommer att variera och skapa dynamik och arbetsglädje. Och som bonus; energin som blir över när vi inte jagar diagnoskoder kan vi lägga på sjukvård!

söndagen den 4:e november 2012

Hur ska primärvårdens kvalitet mätas - och av vem?


I DN Debatt 4.11.2012 framhålls återigen att marknadsstyrning har stora nackdelar när det gäller sjukvård: Låg kvalitet och fel utbud risk i marknadsstyrd vård. Det är bara att hålla med professorerna. Men tyvärr verkar man vilja ta in marknaden och läkemedelsföretagen i kvalitetsarbetet.

Enligt artikeln måste det till utveckling av kvalitetsmåtten och öppen redovisning av kvalitetsdata för att patienter ska kunna få en reell valfrihet och finansiärerna ska kunna styra sina resurser till dem som gör bäst ifrån sig. Med viss tvekan kan jag instämma även i detta. I dagens upphandlingssystem är det troligen nödvändigt, även om det innebär en stor och dyrbar byråkrati.

Professorerna gör sedan gör reklam för ICHOM, en icke vinstdrivande organisation med mål om att få bättre mätningar av kvalitet till stånd. ICHOM satsar helt och hållet på diagnoser - inte på patienter. Redan 2010 beskrev Läkartidningen hur konsultföretag vill göra industri av kvalitetsregister. Det är alltså troligt att det är läkemedelsindustrin som finansierar ICHOM. Kvalitetsregister i samarbete med patientorganisationer lär vara en av deras nya strategier (personligt meddelande).

Det är, lyckligtvis, bara en mindre del av befolkningen som behöver sjukhusens resurser. Men cirka 70 % har under en tvåårsperiod kontakt med primärvården. Om man ska göra en grov indelning av patienterna kan det se ut så här:
1. Väsentligen friska i alla åldrar med tillfällig åkomma
2. Vuxna med 1-2 kroniska somatiska tillstånd/sjukdomar
3. Vuxna och (mycket) gamla med sammansatta problem, t.ex. multisjuklighet, förståndshandikapp, sociala och/eller psykiska komplikationer

Den tredje gruppen är den mest behövande och ska enligt hälso- och sjukvårdslagen prioriteras. Alltså borde man satsa på kvalitetsparametrar som de (eller deras anhöriga/kontaktpersoner) uppskattar. Kontinuitet och lättillgänglighet för grupp 3 är viktiga kvalitetsparametrar som kan bidra till att hålla sjukvårdskostnaderna nere.

Kommer ICHOM bry sig om primärvårdens patientunderlag? Kommer man att mäta kontinuitet? Omhändertagande av multisjuka? Omhändertagande under patientens två sista levnadsår? Omhändertagande av personer med LSS eller särskilt boende?

Eller är det inte speciellt lönande att mäta denna typ av kvalitet?

LÄS MER
Låg kvalitet och fel utbud risk i marknadsstyrd vård  DN debatt 4.11.2012
International Consortium for Health Care Outcome Measurement  ICHOM
Konsultföretag vill göra industri av kvalitetsregistren  Läkartidningen 23.2.2012
Capitalizing on the Crisis. New Ways to Create Value in Biopharma  The Boston Consulting Group 2009
Mina bloggar om primärvård
Mina bloggar om sjukvård


 http://intressant.se/intressant 

onsdagen den 17:e oktober 2012

Man vänjer sig fort vid mer...

Sedan 1 oktober ligger den nya vidareutvecklade versionen av www.allmanmedicin.se uppe. Sidan är ett resultat av ett samarbete med Studentlitteratur där jag numera har en deltidsanställning som medicinsk redaktör(!).

Flera kolleger runt om i landet uttryckte när planerna blev kända en oro inför att sidan skulle förändras eftersom de vant sig vid att ha den som arbetsverktyg. Jag har hela tiden försäkrat att de gamla funktionerna inte ska försvinna, allt kommer att finnas kvar med tillägg av en massa nytt. Det har varit ett krav från mig under hela utvecklingsprocessen.

Inför nylanseringen så har vårdcentralen där jag arbetar under en månads tid testat en betaversion av den nya webbplatsen. Detta för att samla in värdefulla synpunkter och för att minimera antalet buggar vid starten. Betaversionen inkluderade användande av "Biblioteket", den abonnemangsdel som ger tillgång till ett tjugotal allmänmedicinska böcker i digital form (Allmänläkarpraktikor, Ortopedi, Klinisk kemi, Dermatologi, Barnmedicin, ÖNH, Gynekologi m.fl. mfl.). Att denna del kräver abonnemang beror på att författarna har upphovsrätt till sina verk och rätt till royaltyersättning även när böckerna görs tillgängliga digitalt.

När så den nya sidan drog igång så blev det några dagars glapp innan vårdcentralens abonnemang på Biblioteket var igång. Allt annat på sidan fungerade och var tillgängligt, både allt gammalt och mycket nytt. Men...

Väldigt snart började en otålighet att sprida sig. Kommentarer av typen "Det var det här jag misstänkte, nu fungerar det inte som förut!" och "Varför kommer jag inte längre åt böckerna?" hördes bland kollegerna. Det tog alltså inte mer än en månad att vänja sig vid det nya och att ta dessa funktioner för givna. Dessutom så till den grad att man förutsatte att de alltid hade funnits där.

Det är nog symtomatiskt för mycket av vårt internetanvändande. Wow-känslan när nya tjänster dyker upp övergår blixtsnabbt i en känsla av självklarhet. Men det gör ju inte saken sämre, snarare är det ett bevis för vår fantastiska förmåga till flexibilitet och anpassning!

I ärlighetens namn får man väl tyvärr konstatera att anpassningsförmågan åt andra hållet är sämre. Få saker kan driva upp mitt blodtryck som sajter som ligger nere eller datorstrul och felmeddelanden...

 

fredagen den 10:e augusti 2012

Läkarna borde slåss för Systembolagets monopol!


En diskussion om "glädjedödande förbud", dvs. begränsningar när det gäller tillgång till alkohol och möjlighet att röka var som helst, har uppstått i DN.

Frågan är vems frihet det gäller. Ska barnen har frihet att slippa alkoholpåverkade föräldrar? Eller att välja en rök- och fimpfri miljö? Ska jag ha friheten att slippa stökiga ungdomar på tunnelbanan sena lördagskvällar och känna mig trygg på gångvägen hem? Ska jag ha friheten att slippa se fimpar överallt?

Varje samhälle har sina regler om vad den enskilde får eller måste göra. Ett samhälle utan sådana regler fungerar inte. Vi måste helt enkelt ta hänsyn till vår omgivning och dess behov av skydd, och också till samhället som helhet. Följer vi inte reglerna drabbar vi andra människor och kanske tom. samhällets fortbestånd. Vi blir utstötta, eller oskadliggjorda genom fängelse.

Exempel på sådana regler i Sverige är trafiklagarna (högertrafik, bilbälte, hastighetsbegränsningar, rattnykterhet), regler om hur vi får bygga våra hus, arbetsmiljölagen, skollagarna (skolplikt, kursplaner etc), droglagstiftningen (narkotika, alkohol, tobak), läkemedelslagstiftningen etc.

Det är Maria Abrahamsson, riksdagsledamot (M) och Mattias Svensson, redaktör magasinet Neo, författare till ”Glädjedödarna – en bok om förmynderi” som återstartat debatten. Man förordar gårdsförsäljning av alkohol och fritt rökande utomhus. Peter Allebeck, alkoholforskare på Karolinska, bemöter dem.

Gårdsförsäljning innebär i förlängningen fri försäljning av alkohol i detaljhandeln, dvs. slut på systembolagets försäljningsmonopol - detta då vi är med i EU som inte gillar konkurrenshinder.

Försäljningsmonopolet är ett av de verktyg som används för att göra alkohol mer svårtillgänglig. Att vi använder dessa verktyg har också medfört att vi har lägre alkoholförbrukning i Sverige än i många andra EU-länder - även om konsumtionen gått upp i samband med tidigare liberaliseringar. Antalet alkoholskador i sjukvården har på motsvarande sätt ökat, men är fortfarande förhållandevis få.

Att alkohol är en farlig drog vet vi redan. Vi talar idag om riskbruk utan alkoholberoende, skilt från missbruk. Ungefär en miljon svenskar har en alkoholkonsumtion som kan vara skadlig. Riskbruk är vanligare än missbruk och utgör en viktig riskfaktor för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, skador, psykisk ohälsa mm. Skolelevers riskbruk ökar risken att bli utsatt för fysiskt eller sexuellt våld. Några av mina svåraste patienter (kvinnor i 40-årsåldern) hade vuxit upp med alkoholiserade fäder.

En persons alkoholbruk är inte något privat - det angår även omgivningen. Ofta behövs det inte mycket alkohol för att en person blir mer irritabel, får kortare stubin, blir påstridig, inte kan tolka signaler, förlorar en del av sitt omdöme. Det finns ju en anledning till att vi har i stort sett nolltolerans för alkohol hos bilförare.

Vart femte barn lever i hushåll där en vuxen har förhöjd konsumtion av alkohol, så kallat riskbruk. Barn till föräldrar med hög alkoholkonsumtion löper en ökad risk för egna problem. Även en mindre mängd alkohol, där man kanske inte alls anser sig vara påverkad, medför att man förändras i förhållande till barnet - och barn är mycket känsliga för hurdan föräldern är. Henry Bronett har skrivit fint om hur ett barn kan uppleva alkoholpåverkade vuxna. Tyvärr verkar det inte som om föräldrar förstått detta. Dagens föräldrar har levt barnlösa upp till medelåldern (35 år) och vant sig vid att bara behöva tänka på sig själva.

Alkohol är en av de livsstilsfaktorer som sjukvården ska lägga ner speciella resurser på, i syfte att minska sjukdomsbördan och på så sätt göra sjukvården mer kostnadseffektiv.  Den främsta åtgärden när det gäller barnen är att söka minska "riskbruk" av alkohol bland vuxna.

Självklart borde både Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund, samt ett antal av specialitetsföreningarna, vara mycket mer aktiva när det gäller alkoholpolitiken!

LÄS MER
Drick inte alkohol när barnen är med  Henry Bronett, Newsmill 5.11.2010
Föräldrar positiva till att dricka alkohol framför barn  SvD 10.8.2012
Alkohol den farligaste drogen  Läkartidningen 49/2010
40 % av skolelever riskbrukar alkohol  Läkartidningen 34/2011
Primärvården möjlig instans för miljonen med skadligt drickande  Läkartidningen
Vi måste slåss för att behålla systembolaget!  Min blogg 18.6.2011
Vad är det för skillnad på riskbruk och missbruk?  DN 7.12.2009

DEBATTARTIKLAR
Gårdsförsäljning av alkohol inte en fråga om privatmoral  DN 2.8.2012
Förbudsvännerna saknar sinne för proportioner  DN 6.8.2012
Håll Sverige fritt från moraliserande förbud  DN 1.8.2012
Skräckpropaganda mot alkohol felaktig  Mattias Svensson, Aftonbladet 25.5.2012

HEMSIDOR
Barn i familjer med narkotika- och alkoholproblem  Elevhälsan
Föräldrars alkoholvanor  Vårdguiden
Riskbruk, missbruk, beroende - att vara som folk är mest  Sahlgrenska universitetssjukhuset
Riskbruk  Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoguiden om alkohol
Fakta och forskning  Systembolaget
Alkohollinjen  Folkhälsoguiden
Alkoholhjälpen 
Riskbruk.se  Jämtlands län


 http://intressant.se/intressant


torsdagen den 26:e juli 2012

Nyttan med primärvård och allmänmedicin

I Distriktsläkaren 3/2010 publiceras DLFs utmärkta dokument om nyttan med allmänmedicin. Läs det!

Min enda invändning är rubriken. Dokumentet handlar inte om läkarspecialiteten allmänmedicin. Den handlar om primärvård, som inbegriper ett antal andra kompetenser, en viss struktur, ett arbetssätt och ett förhållningssätt.

Allmänläkare har två organisationer att vara medlem i. De är delvis överlappande, men har dessutom uppdrag som skiljer sig åt. Alla allmänläkare borde därför vara med i båda föreningarna. Ju fler medlemmar, desto större möjligheter att påverka!

DLF (Svenska distriktsläkarföreningen) är en facklig organisaton för de allmänläkare (specialister i allmänmedicin) som arbetar inom primärvården. Det är alltså helt på sin plats att DLF talar om primärvården. Resurser, organisation och ledningsfrågor är frågor för en facklig organisation. Men dit hör även t.ex. fortbildning som är av betydelse för arbetsmiljön.

SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) är en vetenskaplig organisation för dem som är (eller ska bli) specialister i allmänmedicin, oavsett var de arbetar. Huvudfrågorna är utbildning, fortbildning, forskning, innehållet i specialiteten och kvalitetsaspekter. Förutsättningar för t.ex. fortbildning och kvalitet är bl.a. tillräckliga resurser och god ledning.

I dokumentet går man igenom igenom ett antal forskningsrapporter. Slutsatserna blir följande:
  • Primärvården är en kostnadseffektiv vårdform som tillhandahåller vård av hög kvalitet tilllägre kostnad och  mindre resursbehov.
  • Att en utbyggd primärvård är av stor betydelse för folkhälsan och för att utjämna konsekvenserna av socioekonomiska skillnader i samhället.
  • Att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras om man satsar på en utbyggd primärvård.
  • Att sjukvården som helhet får sänkta kostnader och blir mer produktiv i områden med välfungerande primärvård.
  • Vården och omhändertagandet av multisjuka äldre patienter blir effektivare och mindre belastande för slutenvården om primärvården är välutbyggd.
God primärvård förutsätter välutbildade och välfungerande allmänläkare!

Nyttan med allmänmedicin. Distriktsläkaren 3/2010 sid 12-13.

http://intressant.se/intressant

onsdagen den 25:e april 2012

Fler allmänläkare bland nationalekonomerna?

"Behöver vi inte fler 'allmänläkare' – om jag får använda den formuleringen – som intresserar sig mer för breda frågeställningar?"

Detta frågar sig Lars Calmfors, ordförande i Finanspolitiska rådet och professor i internationell ekonomi, vid ett föredrag i Nationalekonomiska föreningen i januari 2010. Detta refereras i Fokus 16.9.2011.

Som allmänläkare och nybliven chefredaktör för tidskriften AllmänMedicin känns det ju väldigt sympatiskt att han använder oss som goda exempel. Och jag tror att han har rätt. Jag tror att det behövs fler som anlägger ett helhetsperspektiv, som tar in alla de komponenter som komplicerar snarare än förenklar, som står ut med att handla ur ett osäkerhetsperspektiv, som klarar av att väga mänskliga värden mot hälsoekonomiska.

Peter Söderbaum är professor i nationalekonomi vid Mälardalens högskola. Han påpekar att de tongivande nationalekonomiska institutionerna världen över anammat en enda nationalekonomisk teori, som den enda rätta. Enligt den går allt att värdera i pengar, och går det inte så finns det inte.  Söderbaum anser att den måste kompletteras med mjuka värden, som demokratiska värden, sociala värden, kulturella värden.

Mina tidigare bloggar om ekonomi

MER
De fallna profeterna  Fokus 16.9.2011
Novemberrevolutionen del 1-6  Dokument inifrån (Youtube)
Bortom BNP. Nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling  Studentlitteratur 2011
Cogito - den gröna tankesmedjan 
JAK medlemsbank - utan ränta
EKO-banken - ekologiskt, socialt, kulturellt

http://intressant.se/intressant

torsdagen den 29:e mars 2012

Kongressen i Luleå - en härlig tillställning!

Som ett uppdrag i mitt nya jobb som chefredaktör för tidskriften AllmänMedicin fick jag resa till Luleå förra veckan, för att bevaka vårmötet för SFAM (Svensk förening för AllmänMedicin). Det var en härlig upplevelse. Så många som träffade huvudet på spiken, som lyfte fram både den enormt positiva kraften i mötet mellan läkare och patient, och de problem som primärvården står inför.

Känslomässigt var det Per Fugellis tal som berörde mest. Han har coloncancer med metastaser och har blivit utsatt för mycket avancerade behandlingar. Han har mött 52 olika läkare - de flesta bara en gång. Han längtade efter oss allmänläkare, efter kontinuitet, efter någon som kunde dela hans börda ...

Till Per vill jag ge den bästa definition på hälsa som jag funnit. Ivan Illich formulerade den vid en WHO-konferens 1976 (min översättning).

Förmågan att anpassa sig
till en föränderlig omgivning,
till att växa upp och till att åldras,
till att läkas då man sårats,
till lidande
och till den fridfulla väntan på döden.

Ulf Måwe marknadsförde skriften "Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning", Socialstyrelsen rapport 1999:19. Den finns inte längre i tryck, inte heller på nätet. Men Ulf har den som pdf-fil och sprider den gärna! Kontakta honom ulf/at/mawe.se. Om vi är många som går ihop kan vi kanske få SoS att uppdatera den? Ulf anser att alla ST-läkare ska läsa den.

Här finns några höjdpunkter från mötet att lyssna till och läsa:

KARIN TRÄFF NORDSTRÖM, vår nya ordförande
Karin Träff Nordström inleder Svensk Allmänmedicinsk Kongress 2012 
Våga leda!

PER FUGELLI, den norske nestorn
Helse på norsk  Per Fugelli
Bye og Rönning  "Professor i sosialmedisin Per Fugelli" intervjuas

ANDREW ELDER, pensionerad brittisk GP
A GP´s practice – A secure base for the patient and the professional  (version 1)
A GP´s practice -- A secure base for the patient and the professional  (version 2, del 1) 
A GP´s practice -- A secure base for the patient and the professional  (version 2, del 2)  

 http://intressant.se/intressant

fredagen den 23:e mars 2012

En ovanlig dag på jobbet


En kollega skrev träffande om sin frustration över alla inloggningar och procedurer som krävs en helt vanlig dag som distriktsläkare och hur ofta det blir fel.
Här är vad jag tycker att vi i stället rimligen borde kunna förvänta oss av våra IT-system:

När jag kommer in på mitt mottagningsrum så sätter jag mitt SITHS-kort i tangentbordet och startar datorn. Jag drar fingret över fingeravtrycksläsaren och börjar byta om.

En halv minut senare sätter jag mig i vita kläder framför datorn där jag automatiskt blivit inloggad, inflexad och där journalprogrammet ligger öppet med dagens tidbok synlig.

Jag har i min konfiguration tidigare valt att jag vill att datorn vid uppstart alltid ska öppna journalprogrammet på det viset samt mailprogrammet och webbläsaren med allmänmedicin.se som startsida.

Från journalprogrammet når jag sedan såväl e-dos som mina vårdkontakter, sjukintyg, sjukhusets journalsystem, röntgen, klinkem och alla andra tjänster utan att behöva fundera på en enda inloggning till.

När mottagningsdagen är slut väljer jag "avsluta" och alla program stängs automatiskt och jag flexas ut.

På väg hem kan jag konstatera att jag under dagen inte behövt starta om datorn en enda gång och inte sett till ett enda felmeddelande! Jag är gladare än på länge och har faktiskt hunnit med att träffa riktigt många patienter!