En ny myndighet för att granska vården tar form och riskerar lika snabbt att läggas ned (DN).
Det är naturligtvis positivt med fokus på vården och hur den bedrivs. Frågan är bara om det behövs ännu en myndighet för detta? Och framförallt, hur och av vem ska utvärderingen göras?
Det kan låta enkelt men det som görs inom sjukvården är så oerhört mycket mer komplext än vad man först kan tro.
Köer, kostnader, tillgänglighet och operationstider är lätt att mäta. Men hur mycket får det kosta att göra ett hembesök till någon som är gammal, ensam och ledsen? Hur utvärderar man betydelsen av att hinna ringa för att meddela provsvar även när de är normala? När bör man till varje pris ge hjärt-lung-räddning och när ska man i stället hålla handen och tända ett ljus?
Att det är svårt att mäta och utvärdera sjukvård betyder förstås inte att man inte ska försöka. Det viktiga är bara att man försöker med rätt metoder och rätt kompetens.
Är det något jag redan hunnit tröttna på så är det konsultfirmor med näringslivsperspektiv som anser att köer är ett tillräckligt bevis för ineffektivitet och att problemet löses med kortare besök och färre undersköterskor.
Om en ny myndighet innebär att vi slipper dessa så är det värt ett försök. Men jag vill se myndighetens uppdragsbeskrivning och rekryteringar innan jag vågar hoppas på för mycket.
(Foto: Casey Fleser)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar