Räknefel med konsekvenser

Idag skriver jag och Per Nordlund (ordf. distriktsläkarföreningen sydvästra skåne) på Sydsvenskans debattsida om hur systemfel urholkar hälsovalet.

I Malmö får vi i primärvården ständigt höra att vi är dåliga på att möta våra patienters behov. Den så kallade täckningsgraden (andel av patienternas öppenvårdsbesök som sker på den egna enheten) är lägst här i hela Skåne.

En anledning är, som vi skriver i debattartikeln, att utbudet av privata aktörer som står utanför hälsovalet är oproportionerligt stort här.

En annan och mer skrämmande anledning är rena räknefel. Det visar sig nämligen nu att många tusen besök hos sjukgymnaster och i mödravård har klassificerats fel och påverkat täckningsgraden i negativ riktning för vårdcentraler i Malmö med flera procent.

Flera procent kanske kan låta lite. Konsekvenserna blir dock flera miljoner kronor.

Personal på vårdcentralerna i Malmö får höra att de gör ett dåligt jobb och att ekonomin är i obalans. Enheter riskerar att läggas ner och många flyr primärvården.

Exakta procentsiffror ser trovärdiga ut. Men när bakgrunden till siffrorna inte är riktig spelar det ingen roll hur många decimaler man presenterar. Det är lika fel ändå.

För ett par veckor sedan publicerades en artikel i Sydsvenskan med en lista på hur dålig täckningsgraden är för Malmös vårdcentraler som därmed ännu en gång offentligt hängdes ut. Nedläggningar står för dörren var det uppmuntrande julbudskapet till primärvårdens redan hårt pressade personal. Bakgrunden till artikeln har alltså nu visat sig vara fel, men skadan är gjord.

Att det är demoraliserande och pinsamt är väl en sak. Men man riskerar också trovärdigheten för hela hälsovalsprojektet och visionen "Sveriges bästa primärvård" känns långt borta.

Det är naturligt att en stor reform har en lång startsträcka och att det blir fel i början. Problemet är bara att man kör projektet i skarpt läge från början, litar blint på siffrorna och låter medarbetare och patienter ta smällen.

Bild: Bunnyhero